Redan medlem?
Logga in
04.01.2017 Onsdag. Det nya året.
Nytt och övergivetI denna det långsamma tillnyktrandets natt. Då allting blir nytt igen. Men ändå så gammalt. Ja, slitet och dant. Där dagarna går och nätterna passerar tillsynes utan mening. Varför blir det alltid som förut? Säger vi som alltid väntar in tiden, till färgglada explosioner och tjutande eldar, i de skrattande ansiktenas år. Nu är tiden inne för de tvehågsna i detta övergivna nyår. Som alltid.
Prosa
av
Mats Kitok-Lundmark
Läst 801 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2017-01-04 13:22
|
Nästa text
Föregående Mats Kitok-Lundmark |