Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inte du, men du

löpsedlarna skrek mot oss
att många hade
dött

jag minns precis
de stora svarta bokstäverna
där i backen ner mot stan

vi sa någonting till varandra,
något om hur fruktansvärt det var

men jag satt på din
pakethållare
höll om dig och
det var första gången
det var första morgonen

inget hade vi sovit
bara pratat och försiktigt
kysst varandra

i min väska låg smörgåsar du brett
jag var på väg hem
och jag var inte ensam längre




Fri vers av Marian
Läst 441 gånger
Publicerad 2004-09-26 02:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Marian
Marian