Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Metallfabriken

Vi stod ute på balkongen, blickandes mot de röda molnen som hängde längst himlakroppen.
Elden sken likt en ständig soluppgång från SSAB flamma.
02:56 10;e januari, Måndagmorgon
Vinden slår mot våra öron, när vi ser trädkronorna hälsa oss
Tystnaden,  bruset och raslet av grenarna som slår mot varandra
En matta av ljud brer sig likt frost på fönsterutor
Harmoni sprider sig längst ljudgångarna
Tränger sig igenom hela min närvaro
Och sakta hör jag fabrikens tunga gnistrande
Metallen som sjunger vid expansion
Sina mörka vibrerande texter
Tillsammans med pulsen från eldens myller
Likt vaccum, ett utrymme i saknad av materia
Likt ljudet av tomheten
Strykande både hotfullt och välmenat längst vinden
I förnimmelsernas periferi kommer jag plötsligt ihåg min existens, min kropp
Och jag känner hur brosket sträcker på sig och hör pulsen innanför jackan
Ljudet har återigen lagt sig i horisonten och jag blickar mot trädkronorna som nu står dödsstilla





Fri vers (Fri form) av Oknytt
Läst 282 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2017-01-10 03:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Oknytt