såg på solen sista gången
ditt leende som tynade bort
du kände dig fången
och livet kändes kort

kunde så tydligt minnas
skarpt kunde jag se
att det skulle kunna finnas
ett liv bortom passé

frukta inte min kära
torka bort dina tårar
vi är ju här för att lära
och njuta av alla vårar

nu när det sakta tynar bort
nu när allt slutligen försvinner
så har vi nu båda förstått
att aldrig släcka det som brinner

en sista blick mot vår gamla värld
sen kliver ut ur kokongen
vi svingar våra svärd
och såg på solen för sista gången.