Redan medlem?
Logga in
Då vi svajar
Efter all tid som varit och gått Tappar den sin självuppfattning När de är nära
Den liksom spelar ut sig själv Sin roll som det verkar När de svajar I vinden Liksom rörelsens mitt
Eller när de skimrar Inför varandra Näst intill en dröm
Detta vackra fina Underbart rara vara
När de tillsammans Öga mot öga Ligger där Tätt intill
Men vänta nu
Det är ju du Och jag Vi
Så vad kallar man det?
För du ser Jag har inte mycket att säga till om Egentligen
Därför håller jag tyst Och låter det bara vara Så det inte går sönder
Något så fint Måste väl ändå även vara skört? Tänker jag
Fri vers
(Fri form)
av
Andreas db Gustafsson
Läst 206 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2017-01-11 19:47 |
Nästa text
Föregående Andreas db Gustafsson |