SJÄLEN KÄNNS UPPÄTEN

Världen har blivit svart och vit
Väldigt sur och bitter
Du är ju inte länge vid min sida
Stjärnorna glimmar inte längre

Min kropp är som ett brustet skal
Tom och urholkad
Mitt hjärta är släng i den djupaste brunn
Jag har förlorat min kompass
Vart ska jag nu ta vägen

Bo Grapenskog