Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Textens innehåll är tydligen irrelevant: Titlar och klia-mig-på-ryggen-så-kliar-jag-dig-på-ryggen-metodik gäller. Häftigt! Jag kliar inte någons jävla rygg, men tatuera den gärna.


Övergrepp

 

 

Min barndom var ett skyfall, en evigt gråkall höst

Min fotboll var en ölburk och nappflaskan mitt bröst

Och lekarna i drömmen var allt jag nånsin lekt

Ett arv från generationen som årsringarna blekt

 

När vi stod där på rad och när kameran sa ”klick!”

Så log jag nog med munnen, men aldrig med min blick

Orden sa ”ja, gärna”, men ögonen sa ”nej”

Ni såg min kropp på fotot, men ni såg aldrig mig

 

En hundring det var enklare att skänka än en kram

Kanske var det därför jag försåg mig med en ram

En ram som kunde skydda, en sköld, en skir fasad

Vem vill ha en ledsen son när man kan få en glad?

 

När grannbarnen förenades i lek och stoj och dans

Då satt jag i min källare och tänkte mig nånstans

Där solen inte svedde, där tårarna var regn

Där jag var värd en trygghet under iskristallers hägn

 

Så såg det ut i backspegeln, men tittar man blott bak

Så krockar man med framtiden som också blir opak

Men älta svunna tider kräver mindre mod och kraft

Än tänka framåt, så jag minns blott det jag aldrig haft

 




Bunden vers av Judas Ekholm VIP
Läst 359 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-01-27 19:20



Bookmark and Share


    Sefarge VIP
Blodfullhetens
Kvastskaft åt
Harmoni och
Bardomsidyll
I ytlig lull lull.
Som känns
Betänkligt
Inuti!
Tack!


2017-01-27

  OT
Välskriven poesi! En vacker text, om tråkiga minnen. Något poeten beskriver, på ett skickligt sätt. Självklar applåd!
2017-01-27
  > Nästa text
< Föregående

Judas Ekholm
Judas Ekholm VIP