Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
från toppen av isberget är sikten klar med ögon känsliga för färg


Till de färgblinda

blått och brunt
två till synes oskyldiga färgnyanser
skulle för evigt etsa sig fast på den lilla flickans näthinna

vi skulle kunna kalla det en petitess
ovidkommande detalj
obetydlig
osynlig

hon har lärt sig att leva med det
men de två färgnyanserna förföljer henne

alltjämt
vart hon går

färgerna

hans
skjorta och byxor

överrumplar henne
fastbrända på näthinnan

smärtsamt distinkta
ständigt närvarande i hennes inre bildarkiv
i drömmarna
i kroppen
evigt

fast han är död och begraven sedan många år

men ingen vill skriva om historien

enklare låta bli
låta det vara som det var
släta över

när det bläddras i familjealbumen
knyter det sig i henne

hon skyddar de andra
vill inte såra
hon är redan sårad
det får räcka

orkar inte se de andras sorg
orkar inte tvinga dem att skriva om historien

men från toppen av isberget är sikten klar

kan inte släppa tanken på de andra
oskyldiga
offren

hon lever med det
bär skulden
tuggar i sig skammen

skickligt oberörd
kräks i smyg

omgivningen oförstår

det talas gärna om gamla minnen
men just hennes minnen

vill ingen höra
vad tjänar det till?

säger de i kör

omgivningen
fortsatt färgblind

ultramarin och umbra är något helt annat

© Maria Marängsviss, 14 januari 2017




Fri vers av Maria Marängsviss VIP
Läst 706 gånger och applåderad av 22 personer
Utvald text
Publicerad 2017-02-07 08:03



Bookmark and Share


  Svart svan
Huvva! ... en text man får ont i magen utav att läsa... färgomskrivningen lägger dessutom "lök på laxen" och förvränger tomrummet ännu mer...
2017-08-01

    ej medlem längre
gripande, vacker..
2017-04-14

  Nils-Robert
Obehagliga minnen som stör och våndas livet ut.
2017-03-06

    pips
fint om beröringsångest och allt som tillhör
2017-02-16

    © Birgitta Wäppling VIP
Här sätter du ord inte bara på känslor utan även på minnen och rädslor. Och mycket mer. Du väcker tankar.
Blått och brunt, brunt och blått, förknippas med obehag och mycket värre än så anas mellan raderna. Att låta det sistnämnda få dallra mellan raderna skapar en spanning i dikten. På sista raden anar jag ändå att diktjaget börjar gå vidare, kanske genom att doppa penslarna i akvarellådans ultramarin och umbra, och tillåta sig att måla sig fri. Även dikten i sig kan vara en liknande handling, som kan bidra till att skriva sig fri.

2017-02-15

  Anya VIP
Mycket välskriven och stark text. Minnen är svårt att diskutera...har jag lärt mig. Vi minns så olika och det vi vill minnas.
2017-02-10

  Chawa VIP
Vissa händelser etsar sig fast för evigt... Tung text om det oförglömliga!
2017-02-10

    ej medlem längre
Smärtsamt vackert. Du vet att det finns speciella glasögon numera, som hjälper färgblinda att se? ;-)
2017-02-07
  > Nästa text
< Föregående

Maria Marängsviss
Maria Marängsviss VIP