En bekant doft
Som ett slag mot bröstet
Så hårt
jag kan inte stå upp
med tröjan i min hand

Jag ser ditt ansikte framför mig
hur du ler
mina armar runt dig
med tröjan i min hand
”jag behöver den inte, du kan få den, den är din”
som en tröstare
en räddare
när saknaden var alltför stor

Jag ser ditt ansikte framför mig
hur du gråter
när det var slutet på våran historia

Men
det var inte slutet
Jag bär med mig fortsättningen i mitt hjärta
annars skulle det inte göra så jäkla ont.