Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du är

jag vet
att jag inte längre
kan kalla dig
ångest

för du är
något annat

du är
en skälvande kropp
på ett dansgolv
en darrande hand
och ben som knappast bär
tårar utan anledning
en tanke utan stopp

du är
en viskande röst
som talar om
att inte duga

du är en svartsjuka
och relationer som inte håller

du är
en osäkerhet
utan vänner
ett hånflin
som garanterar
att ensamheten existerar

du är mig
men jag vägrar
vara
dig




Fri vers av BlackNelly
Läst 507 gånger och applåderad av 25 personer
Utvald text
Publicerad 2017-02-15 22:29



Bookmark and Share

  McLashlan
Du beskriver den cancerogena känslan av ångest som äter upp en inifrån med träffsäkerhet och vitalitet. mycket bra! tack för god läsning.
2017-02-28

    ej medlem längre
Haha Borat.. (movie filmen.. blev felstavat va fan kom Borat från!??)
2017-02-18

    ej medlem längre
Ensam fattar bättre säker själv styre styrs duga hojta plats rum tomt ekar tyst högt tak raka rör viskan smyger ohörd.
Borat gillar hur du visa person personlighet livets innehåll levande finns kring det saknad liv levnads tecknad tanke bor känslor taget brott passion dödar relation som liv du beskriver, jag ser under och ner de tron äga styra dig och kärlek kanske sist måste vägra dig älska friheten inte fri visad där finns kära rara dubbel le tänder syns äkta i hånflin!
Iaf bra text så tack BlackNelly :)
2017-02-18

    utan vingar
Det här är bara.. så. Jävla bra.
Jag läser om och om igen, känns som en käftsmäll, mitt nakna jag, en spegelbild. Tack
2017-02-18

  mickech
Förbannat bra!!
2017-02-18
  > Nästa text
< Föregående

BlackNelly
BlackNelly