Så kom den till sist
vintern vi talat om
de väldiga stormarna
nu dundrar dom
den blankhala isen
som lagt sig på sjön
änglarna som gjorts
av barnen i snön

Jag hör orden i vinden
de viskar ditt namn
saknaden är stor
värmen från din famn
vägen som delar sig
du tog den som är svår
förgiftade kärleken
efter många långa år

Så lyser den till slut
snölyktan på gården
kastar sitt milda ljus
minnena vid vården
stenen som täckts av snö
och en vacker skrift
ditt namn under stjärnor
tankarna på drift

Jag hör att ysterheten
sprider sig i dalen
barnen åker snökälke
glädje i vintersalen
på drift i snölandskapet
minnen som vi bar
ljusskenet i fönstret
det enda jag har kvar

(Copyright © ULJO)