Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Nittonhundrafemton. En systradikt.


flätebarn, förklädestös, vart sträcker sig dina drömmar?

hon kastades in i deras liv

när hennes barndomsdrömmar ännu inte formats

och hon läste sorg på deras läppar

fast orden sade något annat

 

hennes flätor var som ler och långhalm med systerns

hennes tårar var koncentrat av saknad

som hon inte tillät sig på dagarna

de var tomhet och längtan, vemod och sorg,

konkretiserade i droppar

över hennes lagade förklädeskjol

och invävda i drömmen

om ett hem

 

                   *

 

ändå blev det du

som blandade kärlek med trygghet i ett kärl av solstrålar

och lärde dina barn och barnbarn vikten av att leka,

av att våga, av att bara vara

 

och dina händer hade kunnat få is att förångas

sublimera tid till ögonblick

 

så varma var de

 

© Birgitta Wäppling, 17 februari 2017

 

 

 

 




Fri vers (Fri form) av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 454 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2017-02-17 23:40



Bookmark and Share


  Eva Langrath VIP
Kärleksfulla ord. Jag läser in inre styrka i din fina berättelse.
2017-02-19

  Elaine.S VIP
Att finna sig och sin väg, att bli någon som får betydelse....Så mycket kärlek och inre styrka du förmedlar i denna fina systradikt.
2017-02-19

  walborg
Läser om och om igen dessa kärleksfulla bilder och berättar oändligt mycket
2017-02-18

  Maria Marängsviss VIP
Ja! "Du som blandade kärlek med trygghet i ett kärl av solstrålar"
Finstämt. Igenkänner.

2017-02-17
  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP