Ta mig ut i skogen
i den blåaste av skymningar.
Ställ mig vid foten av toppiga granar
som retfullt bryter himlens vemod!
Ställ mig vid kvällens långsamma andetag,
i fukt och väntan!
Lämna mig till evigheten.
Jag vill vara för evigt!
Låt ljuset läcka ner i gölar och vattenpölar.
Jag ska dricka dem som mjölk.
Låt himlen mörkna i ett långsamt penseldrag.
Jag fäller mina ögonlock.
Ögonfransar som fågelvingar.
Och oändlighet blir en ensam punkt.
Däri står jag.