Vingarna flaxade förtvivlat i en hastig U-sväng

Åter på väg mot det okända dunklets hemvist

Förgäten och frusen i jakten på den flock

Som var hans att följa

Inte dem som nödvändigtvis bestod utav individer

Utan av trygghetens viljor att hela

Blandat med frihetens svallande skönhet

Vare sig det ena eller det andra

Utan både och

Samtidigt

Om så bara för en kort stund

För minnen att ha något att hålla fast vid

Som livet självt

Istället för den envisa motsatsen