Redan medlem?
Logga in
Epitaf
Över pannan blåser/ dimman låser fast, som långa slangar genom rummen hennes steg har tystnat, katten sitter i fönstret koltrasten utanför fyller sängen med hennes ord/ gapar tom hennes blus över stolsryggen/ hänger kvar en andedräkt/ krökt av år Hon sa: – Krokusarna blommar snart, det är tid. |
Nästa text
Föregående Kozo |