Tisdagen kom

tisdagen gick

nu är det kväll

och någonstans

i en annan del

av världen

finns det papegojor

som flyger

över floderna

för att fånga

det sista ljuset

i sina fjädrar

finns det ett barn

med ögon så mörka

som tropikernas natt

som ser och som hör

när årtagen stillnar

i roddarnas händer

Tisdag i världen

tre grader plus

och snön smälter

i det grå regnet

här i Nordens vrå

under molnen

och allt är nu

och allt är slut

och ständigt denna början

när templens klockor

kallar gudarna

att vakna

och kvällen här

går mot natt

och granskogsdrömmar

medan de där borta

tänder eldarna

för att leva

ännu en tid

ännu en natt

och en tidig gryning

och jag kan höra

kvinnorna sjunga

mitt i den värmländska tystnaden

och jag kan se

barnens lek

vid indiska stentrappor

som leder mot

de vita dödas djup

och mot sjön

som jag har

alldeles nära

nära hjärtat

nära det grå

det vardagliga

det tisdagliga

det bultande

i en kropp som levt

länge nu

Någon frågade

vad lycka var

för just mig

och jag fick fundera

och undra

och säga

något om elden

något om stranden

något om nu

och jag vet inte

om jag var ärlig då

eller svarade

för att jag måste

för att inte göra

frågaren ledsen

Men någonstans

sitter barnet

med nattens ögon

och ser mig stå

vid min egen eld

vid min egen sjö

och hålla

den gröna papegojan

på sin arm

och vänta

på att solen sjunker

och föds på nytt

i gryningen

i Indien

i Värmland som är mitt