Promenad i stan.
Promenad i skogen.

Verkar vara så lika.
Verkar bara så olika.
På en och samma gång.

Stök och rök
bromsande bilar
larm och slammer
tusentals ljud gånger oljud
i den märkligaste
högteknologiska symfoni
som man bara
kan tänka

Som ostämda instrument
som ändå lyckas spela
något nästan vackert

När dom rör sig
på ett annat sätt
i sina noter
än det perfekta

Imperfektion gånger imperfektion
lika med
en annan slags perfektion
än den som vi kunnat mäta

Även staden är en natur
kanske mer för människor än djur
våran mänskliga natur
miljön av våra liv

När vi stökar
och slår oss samman
så många många
på en sån liten fläck

men så gör ju även
alla sakerna
i skogen
växer samman
miljontals former med liv
växter och djur
insekter sporer svampar
bassilusker amöbor
fjärilslarver och blomskålar
som plötsligt tåras
till spirande frön
och massiva träd
på väg upp mot himlen
vad som än finns
på bara några ynka meter
med skog och jord och liv

i våran ursprungliga natur

det som vi både förnekar
och ändå försöker återskapa
i tusen andra former
utav fulhet
utav skönhet
utav liv

i stadens vilda natur