Förljugenheten är ett problem i Sverige.

På regeringsnivå så ljuger Ylva Johansson om att sexbrotten har gått ner i detta land. Nej,så var det inte utan de hade ökat. Morgan Johansson står i Riksdagen och ljuger att det finns inga problem med våldet och att människor åker till Syrien och kommer hit och få den omvårdnad de egentligen inte skulle ha. Hela riksdagen applåderade detta. Det är ju skrämmande. Hur tror ni att människor ska förhålla sig till detta.? Vanliga människor ser ju detta som en provokation att kan de ljuga,ja,då är det väl inte så farligt om jag tänjer på sanningen.
Jag vet att det ljugs i alla sammanhang har blivit som en löpeld för att skaffa sig uppmärksamhet och får sig att känna sig bättre än egentligen vad man är. Hela samhället har blivit som om man skriver en bok,det gäller att ljuga på rätt sätt.
Det som skrivs måste man ta med en nypa salt. För hälften är inte sant,eller så har den lite av sanningen men man måste salta det lite så den blir läsbar.
Man får faktiskt känsla av ibland att vi medbogare är hur dumma som helst. Att vi går på detta. Jag tror att folk är förnuftigare än så och kan läsa mellan raderna. Vem ljuger mest? Är det politiker? Eller är det människor i gemen?
Ja,där ses den svenska modellen som byggd på stora delar förljugenhet och moraliserande hyckleri.

Bo Grapenskog