Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mörkervän

Jag är den brustna knoppens tysta skri
en kall gryning längs med den djupa sänkan
var är du rosenkantad skördemåne som gör mig fri
åh mörkervän, jag har förlorat min längtan

Jag är fyren som bryter vågen
den tysta atomen i mörkret där under
bara fötter på asfalten i vinterepilogen
har du kommit för att föra mig hem i dessa evighetens sekunder

Jag är stillhet i den sista droppen
ödets smak av metall på din torkade tunga
den suktande gommen i den splittrade flocken
åh mörkervän, låt mig i tystnad intill dig gunga

Jag är det glödande kolet mot snö ur en masugn
handen som smeker det vissnande vetets grund
låt mina lungor få vila en stund
åh mörkervän, för mig till havsvindars lugn







Fri vers av Stefanie Nerman
Läst 270 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-03-09 23:24



Bookmark and Share


  Hermonius
Väldigt vackert skaldat!
2017-03-10
  > Nästa text
< Föregående

Stefanie Nerman
Stefanie Nerman

Mina favoriter
Järnrosen