Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Helvetet är det andra


På mitt arbete spelar jag teater
Uppsättningen reproduceras
som den girige stenrullarens
tillvaro

Somliga dagar skulle jag vilja
ge mig i kast med ett invecklat
grekiskt drama
men det slutar oftast med
ett stycke Moliére

Jag trär på min mask
föreställande ett mytologiskt
väsen
utan hörselingångar

Efter mina bestyr
slår jag mig ned
i fikarummet
tillsammans med mina
medelålders kollegor

Vi samtalar om nybyggda
staket runt obetydliga
kolonistugor
barnens fritidsaktiviteter
skola i förfall
fredagsunderhållning i besudlad dumburk
diskbråck
förortens alternativa valborgsbrasor
gräsklippare
gräsklippning
gräsrökande ynglingar
gräslig chef

Vi sitter runt ett runt bord
ger trivialiteten ett nytt ansikte
vi bryr oss
men inte om varandra

Vi vandrar uppför Inkaleden
offrar döda ting åt solguden
behåller spillrorna och
bygger luftslott

Faulkner och Flygt
Staplade intill fönstret
Bjuds inte in till våra samtal
De får motvilligt gömma sig i
tornet

Klockan tickar
Vi fortsätter gräva
efter det utsiktslösa
Får ”I väntan på Godot”
att framstå som en logisk
raksträcka

Innan ridån går ner
och vi loggar ut
i närvarosystemet
spottar vi varandra
i ansiktet
och önskar varandra en trevlig
kväll

I dag var jag en kentaur
i morgon är jag troligtvis
en Faun




Fri vers av henke_r VIP
Läst 389 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2017-03-10 10:31



Bookmark and Share


  McLashlan
Medelklassens medeldistansierade vakuum på något sätt. En inblick i ett statiskt vardagsförlopp utan flärd eller äventyrlig geist. Det är lagomlandets sömniga svulst. Drömfabrikerna höljd i dimslöjor och senapsgas. Samtalen rinner ur och av som ett monotont mantra. Ingen bryr sig. Alla bryr sig om att ingen bryr sig. Och man stämplar ut och känner en stark längtan att tillhöra ett annat samnanhang. Och framför televisionen med ett glas vitt gör man första försöket att fly rakt in i rutan för att aldrig mer återvända.

Din penna är skarp här Henke. Jag känner med dig. Känner igen mig. Bra fångat!
2017-09-17

  Carl Mikael Fäldt
En text i min smak!

Modigt och väldigt viktigt detta!

2017-09-09

    ej medlem längre
Du skaldar fritt och mycket bra!
2017-03-14

    jaybird
"Vi sitter runt ett runt bord
ger trivialiteten ett nytt ansikte "

Sitter vi vid samma bord? Känns nästan så. Är trivialiteten ett rop på hjälp hos en grupp som letar ord, framtid och mening. Takhöjden är slående olika mellan skilda lunchrum. Kände så väl igen detta mimande i din beskrivning.

"Får ”I väntan på Godot”
att framstå som en logisk
raksträcka "
formerade en träffande bild av inlärd hjälplöshet.
Plutokratin tjatar om vår tids naturlagar men jag har inte funnit något om dessa naturlagar i mina läroböcker.

I denna vardagsskildring med humoristiska, jordnära, distansierade, inkännande, litterära och tidstypiska anstrykningar kommer du till rätta med din oefterhärmliga stil som ger mig mycket nöje.

2017-03-10

  Ric VIP
Du är grym, och tycks skriva med otrolig lätthet så som du dagligen spottar ut din poesi. Välpolerade rader. En faun är inte fy skam, och jag älskar slutet!
2017-03-10

  alicja lappalainen VIP
jag skrattade fast det är ju en tragisk bild av arbetsmiljö. Älskar slutraderna innan ... spottar vi varandra i ansiktet och önskar varandra en trevlig kväll.
Rubriken är lånad från Sartre..
Applåd och bokis!
2017-03-10

  Marja-Liisa Koski VIP
Bra beskrivning av verkligheten runtom oss. Gillar!
ML
2017-03-10

  Marita Ohlquist VIP
Livets scen, ja!
2017-03-10

    Sefarge VIP
Med "vardagens
Igenkännade
Äkthetstämpel"
Insnirklande
Skaldekonst
Topp!
:)
2017-03-10
  > Nästa text
< Föregående

henke_r
henke_r VIP