Katherine Johnson.

Det var en mörkhyad kvinna
en afroamerikanska
som tog oss till månen
som gjorde beräkningarna
långt nere
i källarhålan
på Nasakomplexet

Som i den mörkaste garderoben
fick dom vita männen
ända fram till månen

Hon var långt nedan
dom var högt där ovan

Långt långt borta
högt över jorden
och hon under marken
underjordisk järnväg
med bomullsfingrar
som räknar tusen gånger snabbare
mot allt det vita
som kan lägga till
och (plocka) dra ifrån
gravitationernas banor
tyngdpunkter och bränsleförlopp
med en enda tanke
in i en enda tank
(snart nästan två & tre -
i en raket)

Något så fullt
någonting så tomt
i denna källarhåla
i en underjordisk järnväg
djupt under Nasa-komplexets
strålande vithet
fanns det en mörkhyad kvinna
afroamerikanskan
som skickade rymdraketen
ända bort till månen

Hon som tog oss
ända fram till månen
utan att blinka
en enda gång
inför det omöjligt svarta
det förfärligt vita
på stjärnehimlen
långt ner i underjorden
fanns det en afroamerikanska
som visste
som ville
som kunde

tänka oss ända dit