|
MED MILITÄRISK PRECISION
Jag är rotlös
inte förankrad
i myllan
uppväxt i
känslomässig misär
jag fick aldrig
vara jag
lydde bara order
från gruppchefen
denne man planterade
rädslan i mig
en väsande orm
redo att hugga till
med militärisk precision
jag vet inte
vem jag är
ändå älskad nu
Fri vers
av
Elisabeth Nilsson
Läst 223 gånger
och
applåderad av 24 personer
Publicerad 2017-03-20 16:46
|
|
Lars Hedlin
Tack för att du delar så starkt och modigt!
2017-03-24
|
|
|
KattenKin
Vilken bra beskrivning, förstår precis. Och det känns igen. Säger som Thu: "What doesn't kill you makes you stronger!"
2017-03-22
|
|
|
ej medlem längre
så tung, så exakt, så modigt formulerad, och inte ett uns av onödigheter... denna känns verkligen som ristad och slagen i sten! tack.
2017-03-21
|
|
|
Petter Wingren
Naken ärlig bekännelse utan förställning. Den enkla språkdräkten samspelar med innehållet och ger dikten ett väldigt direkt tilltal.
2017-03-21
|
|
|
ej medlem längre
Mycket berörande och fint skrivet. Sådana där gruppchefer är det nog en och en annan av oss som har haft och visst har de påverkat, men... kärleken övervinner allt och finner alltid en väg.
2017-03-21
|
|
|
M.Eta
Styrkan i dig vann över gruppchefen. Se inte tillbaka, bra jobbat! Berörande text!
2017-03-20
|
|
|
Sefarge
Den som vet vem
Den är! Men ändå
inte älskad,är det
kanske mer synd
om? Smartklokt
skriftat!
:)
2017-03-20
|
|
|
Marita Ohlquist
Från barndomens rotlöshet står du nu stadigt med friska, starka rötter och är älskad för den du är!
2017-03-20
|
|
|
ej medlem längre
Barndomens "gruppchef" lyckades aldrig bryta dig itu...men han böjde dig och gjorde dig till en älskad själ idag.
2017-03-20
|
|
|
Nästa text
Föregående
Elisabeth Nilsson
|