Han skakade fram en John Silver utan filter
tände den bakom handen
i skydd från vinden
Och i kölvattnet av den scenen
den ciggen
har jag kapitulerat för många gånger nu

-----------

Och Älskling,
inte ens när han kysste mig vid baren
kunde jag låta bli att tänka på dig

-----------

Ibland får jag för mig att jag inte var någon särskild
ingen speciell
men en gång
när jag saknade självförtroende och kläder
kunde jag höra hans hjärtslag genom rummet
Och hjärtslag ljuger inte
det är det fina med dem

-----------

Samlar slattarna i glaset
och balanserar i pappas fotspår,
mellan galenskap och genialitet

-----------

På ett sätt är jag bara
en produkt av av allt du någonsin sagt till mig

När du slutar prata
finns jag inte

----------

Älskling,
vi är perspektiv
jag är naiv
och du är manipulativ

En elegi,
mellan depression och mani
vi är vardagsfobi
en dystopi

Vackraste,
vi är ren jävla magi.

-----------


I ögonen
som rymde stjärnhimlar
dansar spindlar

Och mina minnen av dig reduceras
till ett glas vin och två alvedon