Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en dikt om filmen troll 2


knoppsprickning

I en dröm kan skräcken
aldrig begynna
i det logiska.
I ett omedvetet har
språket aldrig behärskats
och de ord vi inte minner när
vi vaknat
spottas där ut som maskinskrift.

De har förvrängt naturen
kastat om orden! Brutit den:
normalitetens lag som härskar
det dagliga livet, som skapar mening.
Jag faller ned i relativitet, barnets mardrömmar
om sur mjölk, om grön gegga
om tvångsmatningen,
den monolitiska fallosens oundvikliga lag! Där
endast den sanna fadern, den ursprungliga,
har makt att ta mig ur häxans våld.
Skräcken är det osammanhängande, det laglösa.
Är det som måste skrattas åt när jag
öppnar ögonen för mardrömmens logik
är endast inbördes. Min
kropp för en spegel, mitt kungarike för en korvmacka!

Ät äpplet och gråt, varken du eller dina döttrar,
dina söner, ditt slott
växer ur barndomens sagor.




Fri vers av vove_bby
Läst 281 gånger
Publicerad 2017-03-21 23:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

vove_bby
vove_bby