Säg den bäck som rusar vår

nej den börjar så vilsamt stilla

ty som en ny förälskelses smärtsamma njutning

tar det tid innan koltrasten drillar

det bästa, det vackraste och längtansfull stora

det ömmaste och vackraste i världen

är den vår som droppe för droppe

lägger njutning först av allt till färden

förstummad åser jag små videns knopp

svanarnas ankomst över min by

och tänker att detta är livets, ja alltets början

denna vår alltid så förunderligt ny.