Det är länge sedan nu
så jag tänker att du tror
att allt är glömt och förlåtet
men innerst i mig
finns ett litet frö som gror
om jag vårdar det
så växer det, hatet

Jag gömmer det djupt inne
så det inte syns
men det skaver
det äter min själ
det gör mig inte väl
jag vill det inte
men ändå finns det där

Så jag försöker varje dag
inte glömma, det går inte
inte förlåta, det kan jag inte
men fördra, tåla
låta vara
bara överleva
det är också en seger