Redan medlem?
Logga in
Klippan åter.Världen drunknade där. kroppar som för någon stund sedan kippat efter luft utspridda på botten.
Världen som en låda. Min egen.
Under ett utspritt ögonblick av igår dansade dessa kroppar över solens nakna klippor.
Där var skönhet. Hon hade bott i år utan punkter, ej i trauma men i dövhet. Ödelagda städer blev till bostad klåpare blev vänner, nödens skorv längs viljans strängar. Som hon svalt med nöje vissa stunder.
Aldrig mätt.
Ett öga ödelagt av stormen. En fot där strimmorna av solsken Ej förmådde livets innersta att sprida sig till dansen.
Igår. Gardinen genomsläpplig. I korta avbrott kroppar redan döda levande likt livet
Fri vers
(Fri form)
av
smultronbergen
Läst 162 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2017-04-16 08:56
|
Nästa text
Föregående smultronbergen |