Kom nu...

Prinsessa von GyllenStrahle
i Din ljuvliga känslogalopp

Väck mig ur min Vintersömn
lyft sedan mig yrvaken i sadeln upp

Dina ljusa lockars värmande gloria rår

Skritten över blomstrande ängar går

Läker mörkrets o kylans alla smärtande sår
nu när det äntligen är Vår...!

bara balsam i Dina milda vilda gröna spår...


Du svingar Din skriande Kärleksfalk högt
att slungas mot egoismens svarta dysterborg

där penningen o makten styr o sprider fasa
krig o sorg

Kvinnans banér pryder Din röda lans
med kärlek intuition o ömhets krans

rätt in i Hans Höghets Högborg
Du stormar in
i svärmar av pollenkyssar honung o bin

o maktens isslott river ner
något sådant vill vi aldrig veta av mer

Vi vill att Mannen ger o ser
av all ömhet o glädje... vi ber


Nu råder en annan o varmare tid
med ömhet värme glädje o frid

bara blomstergondoler seglar fram här
med en vän att älska o att hålla kär

Dansen går över berg o hav
in i varje grässtrå
o i trädens sav

I varje myra spigg o ört
bubblar... jäser... kärleken
så ljuv... så skört...

Ohhh... alla kysser innerligt varann
o eldar på i värmens heta brand

Kära vän håll min nu hand....
låt oss knyta gyllenvågors band...

Jag kramar om Din mjuka runda kropp

i den finns värme tro o hopp

Värmen sprider sig som löpeld

från topp till topp

aldrig någonsin vill vi säga stopp

Du är så ljuv o rar
som en Kärleksfanfar

Ohhh... vad Vi älskar Dig
Du dofternas o färgernas förgätmigej


Genom tunnelglorior av röd rosensaft
vi far över hinder
likt Pegasus vingar vi haft

Vi skriver poesi av bara farten
med hjälp av Vårens helga kraft

Snart rusar en hel flock vita hästar
i dunder över stock o sten

Kärleken har spridit sina frön i vinden
från gren till nyvaggad gen

Små föl unga gamla alla vill framåt fram
mot Paradisets port där allt blir Eviggjort
i Kärleks namn

Vi blir en enda stor lycklig familj o hamn
i samma ömma kärleksrika famn


I spetsen Ljusets Drottning o sprakande symbol
med brinnande hjärta som ger oss vad vi tål

På väderkvarnsvingar genom jetströmmar
karusellen går med hiskelig fart

Vi är en del av Livets tivoli i nöjets park
på höga hästar sitter vi
o en dag tar vi mark

blir en del av vår blå Himlakropp

Vi blir blommor svanar bin
o Jag blir Du o Du blir Jag
i Kalejdoskopets Pandoraskrin

Ohhh... jag är lycklig att Du är Min...!


Likt snurrande ljusreflexer vi flashar fram
Jag djuren o Vårens fruktsamma madam

i en väldig ljudexplosion runt alla fåglars bon
tranors trumpeter o sångsvanars ton

Lärkan drillar högt mot en ljusblå sky
som välver mot gränslös kupol ständigt ny

Om natten eldflugor bär Ditt släp
av florstunt garn
Din prinsesskrona av ädelmånkristall lyftes
upp av andedimmors barn

Gnistor yr ifrån fyrbåkens brand
likt sommarsvedda tankeflagor längs
medvetandets strand


Jag dansar nu med Livets barn
i Livets älv är jag bara ett flarn

När Du mig lyser blir jag till blänk
en guldskimrande båge i vattenfallsstänk

Ohhh... Drottning av sol jag är fast i Din dans
virvlar med i Din Eviga krans

lever av Ditt ljus o Din tändande glöd
som frälser mig från mörker oro kyla död

Din barm är rund för vilans blund
nära jag vill.. ligga tätt intill

i Din himmelska gondol
mot vårt fjärran o nära helga mål


Där i vårfäll i sommarkväll
bland liljekonvaljeblad vi somnar glad

för vi ju vet klart att vår rymdraket
skall starta snart från vår minaret

med kraftfull explosion
i den himmelska ron

Vårt stjärnestoft skall spridas soft
i Kosmos stjärnearkipelag

för att åter födas en dag

Åhhh... vilken kraft då...
Ohhh... vilka jubelsprång
när vi åter dansar där

ingen är sjuk o svag

utan alla deltar samfällt
i vår gemensamma
Kärlekssång

Bland kometsvansar o stjärnblänk
vi fortsätter vår ritt
o det finns inget Du o Jag
utan bara Vårt o Mitt

Vi spränger skärmen
till vår innersta barriär
där strålar alltid ljuset
o vi är ständigt kär

Ljusvågor vi är
oändliga utan slut
mot Universums yttre
men aldrig når vi fullt ut

till stjärnors bortomgräns
där livets kärna bränns

men Ohhh... vad din Kärlek känns!

Vi är ett enda stort solur
som snurrar som ett enda Jag
där vi lever en för alla alla för en
i en varm o Evig Morgondag

Där stjärnor föds i nebulosors famn
där vi ständigt kan kramas
o jag viskar ömt Ditt namn

Du sköna SolGudinna som är både mor o vän
som skänker oss Livet o själva Kärleken

som låter oss brinna i Din eldiga dans
i eldkaskader höga som att döden inte fanns

Du skönlockiga väna o flammande heta tjej

kom låt mig få glöda i oändlighet med Dig...!

Du underbara Fröken Vår
som växer i blommors sigill
med Kärlekens märke o fruktiga pistill...!

Ohhh... låt mig få Leva o ständigt finnas till!

Säg att Du Älskar o Vill

Min skönaste blomsterknopp!

              ~~*~~





© Bo Himmelsbåge