Med penna och papper i min hand
begav jag mig till tystnadens plats
där slog jag mig ner och inväntade
stilla började orden komma fram
bildade en dikt om längtan saknad
sen kom ännu en och den var så full
av kärlek att mina ögon började tåras
pennan förlöste mina starka känslor
det som fanns bakom yttre fasad
det som mitt hjärta var fyllt av
jag och ensamheten njöt tillsammans
skapelsestunden gick emot ett slut
vandrade tillbaks till varifrån jag kom
till livets rörelser ljud till människorna
kände ett inre lugn mycket tillfreds





mare