Säga vad man säga vill
om dig och mig

Vi möttes iallafall
på halva vägen

Du på väg upp
Jag på väg ner

Olyckligtvis
räckte det inte till

Ofas
vare sig
förklarar
försvarar
eller
uppenbarar

det
som kunde blivit
någonting helt annat

allt som gick så fel

Önskar dig all lycka och framgång
på din oundvikliga färd
mot högre höjder

Ett litet tips är du värd

Låt inte utsikterna
ta kontrollen över ditt liv

Solens strålglans
bränner inte dina vingar
förrän du förlorat alla alternativ

men framför allt
när du glömt dina egna perspektiv

Det tar rätt lång tid att landa

men än längre att finna någonstans
att stranda

Dina vingar växer ut igen
om du har tur
att på din färd ha mött en natur
en vän
som lånar dig sina vingar
intill dess att din
egen fjäderskrud
är stark nog att dig bära

Någon som ser dig för den du är
och alltid varit

Någon som inte fördömer dig
för dina förtroenden om allt som
ackumulerats genom åren

Någon som kan låta bli
strö salt i de redan alltför infekterade såren

Är inte längre rädd för solens strålglans
Vingarna mina må vara brända
intill oigenkännlighet
Med tiden kommer de åter att växa ut

Traktar inte längre efter att nå upp
och ända fram dit
Har redan varit där
och vet när vingarna inte längre bär

Inser att framtidens verklighet
är en oundvikligt förgänglig dans på rosor
för mig

med eller utan dig

Blir förståss utan dig
eftersom redan sedan vi möttes
på halva vägen
vår potentiella framtid tillsammans
stöttes och blöttes
alltemedan du fortsatte färden

- nu blott en olycklig sägen

att berätta

förlägen

i framtiden

för att stilla sinnesfriden

och komma till ro

med allt det som varit
men ej längre finns kvar

Ännu ett förlorat innehåll
att härbärgera

Ännu ett tomrum

att fylla åter

med ljusglimtar

När själen gråter


förlåter

för att inte tvingas bli kvar

ännu en gång i det som varit

Kvar i det som bör få förbli
förgånget och begravt