Igen och igen
Jag kliver genom ditt fönster en gång till
in i ditt rum
In i kvarlevorna av ett obotligt gräl vi haft.
Vi lyssnar på Coldplay och vet att det är över snart
och du sjunger med i låten så högt att jag blir tvungen att stänga ute hörseln och dig med den.
Jag dricker punch och firar att jag nästan gått och blivit nykterist. nästan.
Tankarna ekar så att jag blir tvungen att stänga ute sanningen och vettet med den.
Det stinker av sprit och jag pratar om att funktionera som klippa i stormen för dig. Mitt i all skit ska jag stanna kvar och bevisa att jag är en fast punkt.
Jag sitter på golvet, klipper och klistrar med bilder och skapar febrilt för att få ge någonting en mening.
Jag blottar tänderna lite för länge i ett snett leende och blir upptagen med att röra omkring i glaset med lillfingret efter ett tag.
Du är nyduschad och naken och luktar värme och jag är kall och vill så gärna dit men får inte och når inte så jag fortsätter röra runt i glaset.
Det blev aldrig en klippa av mig och du klippte håret.
Idag agerar vi kvarlevor av gräl och orden lyser med sin frånvaro där vi äter frukost mittemot varandra.