Vaknade på morgonkvisten 

kände mig så trött och trist men

märkte ändå något slingra

i min hand, så långa fingrar

det var visst den fräcke tuppen

som hängt med från dramagruppen

med sin mohikanfrisyr

tuppkam med geleflottyr

fast han hade tveksam charm

låg mitt huvud på hans arm

på den andra låg hans höna

liten cool och postklädd böna

mörkblå uniform med hatt

nypimpad med stil och fnatt

jordgubbar och bigarråer

men jag kunde ej förstå det

hur det paret hamnat här

i min säng så skön och kär

var jag full igår och ding?

mindes faktiskt ingenting

Tuppen flaxade med vingen

och tog sats för att sig svinga

trenne trappsteg ner till golvet 

för han hade inget folkvett 

jag fick svindel när han flög

tyckte inte hänget dög

men han landade kavat

tackade för vin och mat

gav en komplimang om lyan

sängomhänget spisen ryan

kan ju bli en ateljé 

om du vågar öppna det

sade tuppen och försvann

med sin lilla ägg-madame

Kvar stod jag med bara äggen

som låg i en skål vid väggen 

äggen var från biblioteket 

införda i kartoteket

jag fick lifta med en bokbuss 

ja det var visst ganska tokigt 

lånet var nog en fadäs

men i ägget fanns en pjäs

som nog kunde sättas upp

utan höna eller tupp