När man spanar genom sjukhusfönstret över änggårdsbergen
Då börjar det gröna skira ta över den bruna färgen
Överallt spricker bladen ut och alla träden vackert klär
Den härligaste tiden på våren är nu äntligen här
Blå viol blommar invid vitsipporna uppe i backen
Nu vaknar även småkrypen till liv liksom i myrstacken
Bigarråträden ska till att blomma vilken dag som helst nu
Fåglarna de sjunger varenda morgon i dagarna sju.

Kanske värmen kommer och tinar upp det som så fruset var
Den tidiga tulpanen lyser röd och gulsippan så klar
Pärlhyacinterna så blåa matchar kanske himmelen
När det blåser kallt söker jag mig in till atriumgårdenen
Där frodas alla plantor även verkar klarat sig
Men luktärterna jag sådde där syns livstecknet ju ej
Vinrankan dock växer och tidsnog den säkert djungel skapar
Jag ändå ganska mycket på den varje höst kapar.