Av stjärnsmällar och raketer finns inget kvar

Majbrasan sedan länge brunnit ut

Kvar finns bara en liten hög med aska

Borta vid kröken ett sotigt skal

Ty en yngling med för stort alkoholintag

Ville på den blåsiga kvällen ha en storartad final

Så den största raketen han sparat till sist

Tänder den med en upphetsad glädje

Ser hur den stiger mot himlen i en färgkavalkad

Men det lyckorus han känner varar blott en kort sekund

Ty något gick snett och av raketen syns inte en stjärna

Ögonblicket som följer håller till och med vinden andan

Sedan en smäll från villan i kröken

Den överförfriskade ynglingen springer i blindo

Och i samma stund som han når till sin port

Tjuter sirenerna och en brandbil blir synlig

Pojken hela natten i sin säng ligger och gråter

På morgonen står det i tidningen om nattens tragedi

"En hel familj dog i kraftig villabrand" 

Så i år sitter en yngling på kyrkogården

Vid en mossbeklädd gravsten han lägger en ros

Och med tårarna strömmande han viskar förlåt 

För även om han aldrig av lagen blev dömd

Så bär han för alltid på en smärta och skuld och

Hur mycket han än ångrar sin handling det året

Så ger det aldrig den döda familjen livet tillbaka