att sätta ord på en röst
nittonhundraåttiofem i en annan del av standet är vårvinter och farmakologiboken vilar i tygväskan när hon med raska steg lämnar spårvagnen och äntrar stadsbiblioteket för nitton kronor per dag får man inte mycket men idag unnar hon sig en McFeast efter skolan fastän hon vet att hon snarare borde köpa havregryn och mjölk till morgondagens frukost
det finns de som tror att alla äter sig mätta i Sverige 1985 de vet inte att hon hushållar med limpan hon bakat och mäter upp hur mycket hon kan få varje dag
hon har en drivkraft att ändå ta sig framåt insuper kunskap i ett rasande tempo låter farmakologi och fysiologi få utrymme i hjärnans vindlingar fokuserat och målmedvetet
på hemvägen möter hon honom en av de få som vågar fråga varför tårarna blänker i ögonen när hon blickar ut genom fönstret
hans "du ser ledsen ut" får henne att vakna till gör jag? svarar hon ja, säger han
om hon kunnat bromsa de minuterna hade hon kanske haft sinnesnärvaro nog att fråga vad han hette
han såg henne han gjorde det ingen annan vågade frågade rakt ut
och läste av hennes svar
© Birgitta Wäppling, 12 maj 2017
Fri vers
(Fri form)
av
© Birgitta Wäppling
Läst 374 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2017-05-22 22:35 |
Nästa text
Föregående © Birgitta Wäppling |