Själens låga sprakar, hetsigt,
i gröna gnistor å flammor.
Jag faller ner emot
det Undermedvetnas sjö.
Sockrad lekamen vrider
sig uppåt i det Levandes
plastartade, röda Rymd.
Är rädd, jag gjort bort mig
för nåra vänner, poetkollegor!
Blir så ivrig, ibland då det
handlar om det heliga !
Har en, ganska, introvert
läggning, - mkt handlar om
mina egna göranden å låtanden!
Små tankar svävar, som vikta
papperssvalor över bottenlösa djup...
Kanske, är jag tokig, - men well, oh well, --
behöver förstående vänner ..... !!