Så kom slutet alldeles för nära. Inga mer ord kan förändra verklighetens hån. Varför denna ständiga skugga bakom? Den släpper aldrig taget, år efter år. Hur ska vi nu gå vidare? 

Känner du vindarna från havet? Njuter du av sanden mellan tårna? 

Låt oss plocka några snäckor. Bygga sandslott och njuta av solens varma famn. Det här är allt vi får. Sol och värme ett tag. 

Men allt vi gjort var inte förgäves. Vi gjorde något gott till slutet. Vi drack vatten ur varandras händer, gav varandra syre att andas och älskade som om det var sista gången vi sågs.

Orkanen kommer, var beredd. Orosmoln, blixtrar och annat svart kommer att dyka upp. Var bara beredd. När hålen slukar oss, låt oss vila tillsammans. Ditt hjärta är mitt och mitt hjärta är ditt. Vi sa att vi stannar med varandra tills paradiset kommer för nära, sen blir vi ett med en annan atmosfär, då möts vi igen och igen och igen...