Någonstans på en ensam själs vandring
Faller en doftlös blomma sakta till marken
Följer den tysta vinden med blicken
(Sedan länge glanslös)
Oförsiktiga fötter trampar sönder moln
Fragmenten svalkar brännande kullerstenar
Ett sista andetag dämpar fågelns fall
Livlöst vinkar döden åt den fria själen
En vandring längs livets krokiga stig
Skänker ovidkomna ögonblick sanning
En svag doft av rosenbuskar och salt regn
Allt medan stjärnorna dansar i norrskenets skugga