eget foto
Långt från allfarvägentänk att kunna svänga av den stora trafikerade vägen ta en mindre börja söka efter det som en gång var stigen stigen som jag så ofta gick som barn och tonåring stigen med den mjuka mossan träden tallar granar och någon enstaka björk sista gången jag gjorde det var för ett par år sedan innan jag sålde bilen då synen började bli sämre jag minns hur jag letade inget var sig likt mycket hade förändrats många träd var borta till slut hittade jag stigen parkerade bilen tog min ryggsäck och stavar började gå mot det håll jag trodde tjärnen och den gala stugan fanns jag gick och gick lyssnade till fåglarnas konserter hörde hur det knakade någonstans framför mig undrade vad det var för djur eller var det en människa som gjorde som jag vandrade i skogen långt från allfarvägen såi en glänta anade jag tjärnen stugan skymtade lite till höger allt var som jag mindes det för mer än fyrtioår sedan så stod jag där invid tjärnen mindes mina barndoms utflykter med cykeln bryggan låg kvar den såg gisten och grå ut jag tordes inte gå ut på den satte mig i gräset drack kaffe ur termosen jag hade med mig en smörgås med ost hade jag också att tugga på det var lugnt och fridfullt såg på den gamla stugan det verkade som ingen brydde sig om den taket hade börjat rasa in verandan hade börjat ge med sig jag tänkte att det inte fanns någon som längre tog hand om den synd platsen är så fridfull den ger en stressad människa lugn och ro om man då inte blir rädd när det knakar i buskarna bakom stugan ett rådjur tittar fram ser på mig sen springer sin väg det blir dags för mig att återvända till bilen ta mig på den stora trafikerade vägen känner att den här platsen som en gång var min hemlighet fortfarande är det här skulle jag kunna bo ha mitt hem under vår och sommar
anits 28 maj 2017
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 343 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2017-05-28 13:04
|
Nästa text
Föregående anits |