Alf Hambe-inspirerat från hans fiktiva halländska plats Molom.


Tiden förrinner
Bidor uppfinner
nya tankar att nå

Bortblås din trolska
allt det där molska
konsten är ren magi

Verin inbjuder
själar som sjuder
lusten blir ödeston

Drökes laviner
genom raviner
många andar får gå

Lågande tåga
vidnämn och våga
alla dem som bär skuld

Eron förnimmer
Gengalå försvinner
fåvitske männens lott.