Molnen flyttade sina ihopväxta ögonbryn 

separerade och luften tunn nu 

hinner aldrig slita dig i stycken 

innan jorden grusar sikt som dominobrickor

faller det mänskliga och du du fullt upp 

med det gamla igenkänneliga kriget 

definierar sig genom tidig vuxenår 

förstelnade uttryck av händer på fönstret 

överallt du du du och du och ni och dem

idioterna