jag känner mig som en belastning

som ligger nationen till last

en onyttig skugga som glider

förbi som en gast i all hast

jag är såsom liket i lasten

en spillra, en reminiscens

jag uttalar motsatsen fastän

det är inte så livet känns

du invänder kanske "du skriver!"

det är väl det enda jag gör

jag går dessemellan och driver

och ursäktar mig för jag stör

jag nöts lite till av tristessen

och allt enahanda jag ser

det gråtrista som gör mig ledsen

och sen går det ut över er

LARZ GUSTAFSSON 20/6 2017