Du kände varken någon bland de som skadades eller som dog. Mest gick du omkring i resterna och bland redan gräs uppväxt. Genom tårar av skuld du kanske log. Likt gräsets styrka hämtade du dig och kraft tycktes välla fram formligen.
Efter skogsbranden. Elden tog sig redan i källaren. Det var en ljus morgon. Början på mars. Kallt så in i Norden. Kalhugget på platsen för huset. Snabbt stod det i ljusan låga. Efteråt var skorstensstocken, några väl brända bräder och grunden av sten allt som återstod av det gamla huset. För sjutton år sedan brann det och ingen hade ännu kommit sig för med att söka bygga upp något igen.