Börjar tro att jag aldrig kommer att bli frisk
Att tillståndet blivit kroniskt
med endast något bättre stunder mellan skoven
Har fått all möjlighet att vila sinne och själ
Ändå svider det otäckt i maggropen
som om något hemskt har hänt eller kommer att hända
det snurrar i huvudet och en klump av gråt
sväller i halsen
På måndag är semestern slut
och cirkusen går igång igen
och jag
har fortfarande ingen aning
om vad som fattas
mig