Skynda långsamt säger du.
Jag ler och nickar.

Hela mitt inre skriker VAD BETYDER DET, HUR LÅNG TID DÅ, VARFÖR VILL DU TA DET LUGNT NÄR VI KAN NJUTA NU.!?!?

Fast det känns som att du ser mina skrik under ytan, du låter mig vara den jag är och du visar med din blick och din kropp att du förstår, att det är okej. Då kan jag andas igen... DU gör mig trygg och jag älskar dig för det.

Jag vill också skynda långsamt om jag får göra det tillsammans med dig...