Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tysta sirener


Ligger ner
Tittar på de tunna tallarna
Lika tunna som jag men
Ändå orkar de
Stå
Jag undrar hur
När regnet öser och
Stormen slår mot deras tunna
Stammar
Då undrar jag hur de orkar
Varför inte jag orkar
Och myrorna som
Orkar bära sin vikt gånger femtio
Jag orkar inte ens bära mig själv
Längre

Ligger ner
Tittar på de tunna tallarna
Tänker på första gången jag
Hittade dig liggandes på
Marken i skogen
Barr i håret
Två tomma flaskor
Du orkade inte heller stå så
Jag ringde och
En stund senare flög vi iväg med
Tysta sirener över
Motorvägarna till
Korridorerna för människor som inte
Orkar stå
Du lades in mellan fyra väggar och
Jag lämnades kvar i korridoren
Liggandes i
Min stående kropp

Ligger ner
Tittar på de tunna tallarna
Du ska ju vara min stam när
Jag inte orkar stå
Men istället sprids
Din brand till
Min skog
Istället är det din storm som
Täcker min himmel och
Nu ser jag de där cirrusmolnen
Igen
Jag ser dina cirrusmoln på
Min himmel och
Jag vet att det är på gång
Igen men
Jag orkar inte
En storm till
Jag har ju inte ens hunnit
Bygga upp mitt skelett efter förra gången
Din storm
Rev ner det

Ligger ner
Tittar på de tunna tallarna
Orkar inte plocka upp efter
Dig en gång till innan
Jag ens hunnit plocka upp
Bitarna av mig själv som
Din storm
Blåste runt överallt för
Bara en vecka sedan och jag
Orkar inte stå
Mitt i
Ditt skyfall
Igen medan
Du skyller på
Att det är solen som inte lyser

Det är därför jag

Ligger ner
Tittar på de tunna tallarna
För jag tar hellre din plats på
Marken i skogen
Än att hitta dig liggandes här
Igen
Mamma




Fri vers (Fri form) av vad gör jag nu
Läst 297 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2017-07-01 20:35



Bookmark and Share


  katastrofromantiker VIP
Det får bli ett litet bokmärke här.
Stark text om att stå bredvid men ändå vara mitt inne i ett kaos.
Undrar också ibland hur jag orkar eller ska orka stå ut med vissa saker. Men man bara gör det?
2018-07-11

  KattenKin VIP
Oj det här kändes! Och kändes igen.
2018-04-12

  filharmoniker
Mycket starkt skrivet. Kärlek kan arta sig kaotiskt ibland. Allt gott åt dig och din mor.
2017-07-03

  Ingrid Trolle
En mycket berörande
text.
Du måste nu leva d i t t
Liv och släppa taget!
Dina ord är mycket
starka och du måste
själv vara väldigt stark!
2017-07-03

  Undine
Vilken fantastiskt text. Den berör i djupet. Av att orka vårda någon men också samtidigt gå under själv. Medberoende, anhörig.... ja oavsett situation, så värdesätt dig själv. Ingen klarar att bara ge. Du har också rätt till ett liv, hur jobbigt det än kan vara att släppa. Gör bara så gott du kan, och ge till dig själv med. Ge dig själv livet du har rätt till. Jag vet att det är svårt...Kramar
2017-07-03

  DavidM VIP
Raderna berör.
2017-07-02

    ej medlem längre
Riktigt illustrativt bra.
2017-07-01

  Qadira
Den här texten är bra. Jag älskar sättet du skriver den på, så lätt att relatera men ändå abstrakt. Så fint dispositionerad. Gestaltningarna.

Den är superfin, verkligen.
2017-07-01

  veligaE
vilken känsla.
2017-07-01

    Taly VIP
bra.
2017-07-01
  > Nästa text
< Föregående

vad gör jag nu
vad gör jag nu