Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Över min kudde


jag trodde att
tiden alltid skulle räcka till

det verkade finnas
så mycket av den

jorden snurrade som en
äggvisp i rymden

det var så tiden blev till

vispades fram i den
runda rymden

och pösiga av
tid följde vi med

jag visste inte alltid vad
tiden skulle räcka till

det tog
lång tid för mig att födas

och över min kudde gick den
döende solen upp

jag vet inte hur många
skymningar som frågat mig
efter vägen

men vågorna har färdats i miljoner
mil till sitt hav

och klockan är väl juli ungefär




Fri vers av Göran P Rödholm
Läst 251 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-07-07 20:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Göran P Rödholm
Göran P Rödholm