en text direkt ur märkligheten..
dagar som förblir dagar
så du ler. i den smekande hand över mitt bröst. och du håller. inramningar är inte för oss. låta leva låta dö. och jag håller. inget sover och inget förhåller sig. din bild längs vattenlinjen. vad vet jag om de fyra dagarna i november. sommaren bjuder läppjande lättja. det finns inget som sover längre. jag vandrar vid dess sida. du vrider dig mot. trär en ring på mitt finger. jag kysser din hand när du sover. smeker en höft vid spisen. skriker i frustration när jag blir marginaliserad. och du tål. jag tål. vi står fast. håller där vi tror vi skulle vika. så är det november. låter resten anlända. ge mig nästa stillhet. låt det vara. stå vid min sida. outtröttligt. så är det november. låt kroppen fyllas med muskler. sinnet med vetskap. för idag och alla dagar. din.
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 247 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2017-07-21 18:28
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |