Den Italienske filosofen,statsvetaren,
politikern Niccolo Machiavelli 1469-1527
som skrev "Fursten"
utkommen postumt 1532
efter hans död,
gav ett gruvligt arv,
som en skola för alla
blivande diktatorer,
och som en nattduksbok
för alla politiska
ledare världen över.

Hitler och Lenin läste den
fr pärm till pärm.

Starka samhällen bygga inte
på ödmjukhet och fjollerier
utan på handfast
stenhårda principer
där mänskliga rättigheter
endast kan hävdas genom
statskupp och vapenmakt.

Människor utvecklas inte
utan kommer alltid
vara den hon är,
dvs girig,egoistisk,lömsk,
opålitlig och svag,
där det enda som biter
är att vara kall inför allt.

Det är sålunda ingen idealbild
han målar upp
av människa och stat.

Machiavelli var en
sanntrogen realist
som inte blundade för världen
och sakernas tillstånd
och det man kan lära av denna
obönhörliga skrift,
är förmodligen att människan
kan söka förändra
sitt lynne och kynne
och göra världen till en
harmoniskare plats leva i,
men att till synes
har ingenting förändrats
utan snarare förvärrats.

Ingår i "Litterära brottstycken"
*