hallå

jag har egna händer
och med dem kan jag rentvå min kärlek
allt fasanfullt smeker jag bort
börjar vid fötterna
slutar i håret
ska inte skämmas över
att älska mig själv
mamma, det finns ingen skam

Fri vers (Fri form) av Anya
Läst 272 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2017-08-02 19:43

Skriv ut
Spara som PDF

Maria Marängsviss hallå! Så klokt formulerat! Skam är ett förrädiskt efterhängset hitte-på gift, som ställer till det för oss människor, konsekvensen av outtalade förväntningar, osynliga arv och fördomar som förs vidare utan att vi är medvetna om det, som ett konspiratoriskt virus som förs vidare från generation till generation, och står i vägen för att vi ska tycka om oss själva. Att smeka bort det fasansfulla är vägen, att älska sig själv! ... även om det kan vara lättare sagt än gjort. <3 2017-08-03

Elisabeth Nilsson Grunden till ett bra liv, älska dig själv, så kan du älska andra, både bildligt och i verkligheten talat. Skämmas ska vi inte göra, varken för det ena eller andra. Men visst det finns många som behöver skämmas över hur de behandlar människor. Du skriver så bra, om detta. 2017-08-03

häggström Så härligt. Konstigt att skam är mer förknippat med smek, sex och kärlek än med hårda ord och påhopp. 2017-08-03

Senta Att älska sig själv likaväl som man älskar andra är ingen skam, men en förutsättning för att fungera i livet! 2017-08-03

TrollTörnTrappan Upp(åt)friskande som sagt! med sarkasm som ryms redan i första radens självklara påpekande [hade funkat även som titel]... och mynnar ut i förståelsen av vilket fenomen [skam] som egentligen blir tvagat rent från "kroppen". 2017-08-03

Afrikas röda blomma dikten är ett enda friskt hallå, mamma, oavsett allt vad fasansansfullt som hänt gillar jag mig själv - jag har mina egna händer till egna händelser - kan rentvå, smeka, älska mig själv och i det finns ingen skam! Gillar! 2017-08-02

Sefarge Fint skaldespunnet!! Arbetarklassen alltid Så fylld av skam Och överklass, rätt så i avsaknad av den? 2017-08-02

Goraxy 89 Orion Kom bara att tänka på en sorglustig händelse då jag var 6 eller 7 - Min mor som jag ju sedan vid 7 års ålder helt förlorade kontakten med efter skiljsmässan klipptes alla band av - Hon försökte aldrig plantera in nåt typ skamkänslor hos mig. Men då jag sommaren innan skickades till pingstförsamlingens sommarläger i Sibbo skärgård hände något mycket obehagligt på den lilla ön. Jag sov i en stuga med något dussin andra pojkar och hörde nog till dom yngsta. Jag vaknade en morgon av att två medelålders kvinnor (hårknut i nacken, långa spräckliga kjolar) stod och stirrade obehagligt dömande på mig. När jag slagit upp mina himmelsblå så tilltalade dom mig i mycket tillrättavisande ton - "Du har händerna på FEL ställe när du sover - Så får man INTE göra, man blir mycket sjuk etc - Händerna skall vara på täcket HELA TIDEN - Inte under täcket. . .Kom nu ihåg det här i fortsättningen" - Punkt ! 2017-08-02

Larz Gustafsson Menar du att skam alls inte existerar, generellt sett? 2017-08-02

Gunnel Eriksson Mycket har blivit bättre bl a att man kan/får älska sig själv. Man kan börja en mening med "jag" utan att vara alltför egoistisk. Härligt. 2017-08-02

Jenny Leine Klokt! Det är där någonstans man måste börja, att rentvå sig, att älska sig själv. Så skambelagt! 2017-08-02

alicja lappalainen En uppfriskande läsning. 2017-08-02